Dagens nyheter på Syttonde Mai...
Vet inte om det finns så mycket att berätta om helgen i Örebro förutom att det var väldigt fint väder med en riktigt skön sommar...
Och en helt galen Frimurar-krog med beach-party tema intill vallgraven till Örebro Slott med en köttmarknad som får Corona att framstå som ett dagis.
Inte någon valberedd styrelse i år heller efter 6 år av motionerade, får bryta ihop och komma igen i sex år till.
Annars så finns det två helt galna nya saker jag upptäckt om universum idag:
UDFy-38135539 (also known as "HUDF.YD3") is the Hubble Ultra Deep Field (UDF) identifier for a galaxy which has been calculated (as of October 2010) to have a light travel time of 13.1 billion years with a present comoving distance of around 30 billion light-years. The galaxy is suspected to be the second most distant object yet identified after UDFj-39546284, though UDFy-38135539 is still the most distant object spectroscopically confirmed.
The galaxy has a diameter of approximately 5.5 million light years, which makes it currently (as of 2010) the largest known galaxy in terms of breadth. It is the central galaxy of a massive cluster containing a mass (mostly dark matter) of roughly 100 trillion Suns. Being more than 50 times the size of the Milky Way and 2000 times as massive, if it was in place of our galaxy, it would swallow up the Large Magellanic Cloud, Small Magellanic Cloud, Andromeda Galaxy, and Triangulum Galaxy. IC 1101 owes its size to many collisions of much smaller galaxies about the size of the Milky Way and Andromeda galaxies.
Annars har vi också något så awesome nerdgasmisk som nästan får ens huvud att explodera:
Bear McCreary + Angry Video Game Nerd
Och det var Bear McCreary himself (!) som hörde av sig till AVG för att han gärna ville göra musiken till ett avsnitt (!)
Soundtracket finns att ladda ner på Bear McCrearys blogg (förövrigt nog en av de mesta musikbloggar som finns, att läsa den samtidigt som man såg sista säsongen av BSG var något utöver det vanliga när man insåg hur nära kopplad han var som kompositör till självaste handlingen i serien, något som såvitt jag vet aldrig skett tidigare...)
Annars har jag suttit nu större delen av kvällen och lyssnat igenom ännu mer av Bear McCrearys senaste soundtracks, bl.a. från Socom 4, Walking Dead (jahapp, ännu en serie jag måste se eftersom han gör musiken) och Eureka.
Mannen fortsätter ge rysningar av välbehag så fort man hör en endaste ton. Han är ett vår tids största musikgenier, trots att han arbetar inom Hollywood så är hans musik långt från lika massproducerad och bombastisk, jag skulle säga att hans musik inte liknar någon annans, mycket för att han hyser en stor fascination för bland annat österländska musikintstrument som till och med ibland för en obskyr tillvaro i till exempel Japan.
Musik så olikt något annat...
Ett av de bästa exemplena är nog en av mina favoritlåtar, Kara's Coordinates från det allra sista avsnittet av BSG, "Daybreak, Part 2", där han använder cirka 80 instrument från hela världen.
Ett av de mest känslomässiga, episka och jag vet inte vad, ögonblicken i serien när Kara "Starbuck" Thrace på ren chansning utnyttjar Musiken för att få dem att förflytta sig med FTL till en koordinat hon inte vet om den kommer att leda någonstans, men som genom ett mirakel (hint, hint) hamnar de på en mycket speciell plats... om man uttrycker det subtilt...
Kara's Coordinates
Eller om man vill se den ohyggligt spoilerifiska scenen:
"Kara. Where have you taken us?"
Eller som låten är mer känd som på vår planet (Jo, jag vet att Dylan gjorde originalet, men hittade ingen riktigt bra version på Youtube):
Och så glömde man bort tvätten medan man satt och skrev denna blogg till den grad att jag kom 1 minut för sent till tvättstugan för att kunna hämta ut mina kläder, så nu får de ligga där över natten...
Förövrigt har jag även hämtat ut en "livförsäkring" åt mig som de kallade det på apoteket, nämligen två stycken adrenalinsprutor som läkarna tyckt jag skulle skaffa sen mitt akutbesök på Karolinska i Huddinge i november 2009.