Makimachine

Fråga Olle är bra,
för dé gör mig glá.

(Det rimmar ju)

Nä, men Fråga Olle är mycket bra program, framförallt när den får mig att känna mig snygg och sexig.

"Män som kan dansa är sexiga."
-Lollo, apropå hur sexiga musiker är.

Heh, att räknas som lika sexig som musiker är grymt smickrande. Jag har inte fått några klagomål hittills.
Även om min häck verkar vara väldigt klämvänlig, men jag klagar inte, det är bara smickrande och kul. Så länge det är någon trevlig är det definitivt inga problem... ;P

Förövrigt verkar det finnas planer på att gå ut och dansa på Ersboda, jag, Helen, Kristina och Lenitha och kanske nån till. Hoppas det blir av, det vore grymt kul eftersom jag fortfarande inte varit ut på Ersboda en endaste gång.

Annars så har våren anlänt, sett en massa vårtecken de två senaste dagarna:
Fjärilar, solare, glassbilar, småfåglar, mjukglass.

Inte för att jag vet vart mitt bra självförtroende kom ifrån helt plötsligt men det känns lite småkul att vara på bra humör, säkert vårkänslorna som spirar eller nåt...

Och imorrn ska Malin och shoppa ny sommarjacka och sommarskor åt mig, och jag följer med för att se om de passar.
Alltid kul att shoppa med Malin hon är ett perfekt smakråd när det kommer till att veta vad det för kläder som passar till mig, så länge hon inte får för sig att det ska vara svart... Heh...

Humör: Snygg, sexig och trött

Dagens Låt: Right Said Fred - I'm Too Sexy (För att vara självironisk...)

Uppdatering kl. 03.01:
Direkt efter att jag skrivit färdigt min blogg ringde Anna och bad mig springa ner till NH och jobba eftersom de var alldeles för få i personalen och alldeles för många gäster. 
Självklart ställer man upp, fast det hade lugnat ner sig när jag väl anlände, men vad gör man inte för att dra sitt strå till stacken.

Aja, fick iallafall lite dricks och en buffébiljett...

Hej!

Och förlåt till er alla att jag inte har skrivit i den på mer än en vecka. Har fått en sådana drös med klagomål att jag fått dåligt samvete. Vet inte varför jag inte skrivit något, vet inte ens vart veckan tog vägen, plötsligt var den bara över och jag som tyckte att ingenting hände...

Eller ingenting och ingenting, det var år och dar sedan jag hade så här mycket liv och intressant dessutom, mycket intressant.
Tänkte jag därför tar och går igenom vad som hänt sedan senast... Egentligen alldeles för mycket att berätta, men tar nog bara upp det som känns relevant för andra att få veta.

Kanske därför jag inte hunnit skriva, varit en hel del intressant att bearbeta. Det känns som jag är riktigt på g nu för första gången på över ett år.

Fredag 16/3

Skapande Svenska B seminarie där vi hade författarinnan Katarina Kieri som gästföreläsare och som vi hade samtal och diskussioner med för att sedan avsluta dagen med skrivövning, kan hända att jag publicerar den här någon gång. Orkar inte börja föra över den till datorn nu eftersom den endast finns i blyertsformat för tillfället, gillade min 1 A4-sida kortnovell även om den inte lästes upp. Blev nog lite besviken, det är ju alltid kul att få uppmärksamhet och komplimanger för det jag älskar. I och för sig får jag det ändå rätt ofta på den kursen tycker jag, framförallt för dikten jag skrev på skrivövningen vi hade i Januari, alla älskade den konstigt nog, några i den grupp jag gjorde dikten med pratar fortfarande om den. Sådant gör en glad och lycklig.

Efter det jobbade man kväll på NH med min bargrupp och Mamma Helen, var en mycket bra kväll, ett flertal nya som jobbade där också. Trevligt all around, men sista gången Chris jobbade innan han åkte hem till Kanada under veckan som gått, även om man såg till honom på lördagen också.

Lördag 17/3

Seminarie åter igen med Skapande Svenska B, denna gång var det redovisning för projektarbetet, 
vilken väl gick lite hursomhelst. AnnBritt hade blivit sjuk och kunde inte närvara och då låg hela 
ansvaret hos mig, kan inte säga att det gick särskilt bra, men sen har muntliga redovisningar 
alltid varit en av mina största svagheter.

Detta kan ha mycket att göra med att jag är en Introvert, ett flertal har pratat om vilken mänsklig kategori de tillhör under hela veckan sen styrelsedagen.

Styrelsedagen var alltså denna dag, tyvärr var den samtidigt som redovisningen min så jag han bara vara med på sista timmen.

Sen var det dags för kvällens höjdpunkt: Högtidsittningen.

Det blev att jag skulle hålla Välkomsttalet eftersom Anna redan hade tagit på sig en massa och inte ville/kunde ta på sig mer, så självklart fixade jag det. Var tydligen lite kort, flertalet hade missat det och Niklas sa: "Va? Redan slut?"

Och sen röjde jag och Ida resten av kvällen som vi hade bestämt oss för att göra, vi körde bugg och foxtrot i en massa timmar, var grymt kul.

Så jädra kul att bugga, eller bara dansa helt enkelt, framförallt med folk som kan bugga, fastän de är ödmjuka och säger att de inte kan. Heh...

Det var Renhornen som spelade hela kvällen, Snösvängets Nemesis enligt Mats i korren, därför det var sådan dansvänlig musik.

Mycket bra och lyckad kväll, mycket trevligt och framförallt mycket folk som dansade till dansmusik. Sådant gör mig överlycklig, det finns fortfarande hopp för mänskligheten.

Var hemma närmare 7 den dan, klart bra efterfest, lugn och avslappnad, men en hel del dansande och efterfestslekar.
Fast jag rekommenderar inte att städa avloppen med slips hängandes. Usch!

Jag måste förövrigt införskaffa mig en digitalkamera snart, alla andra tar sådana roliga bilder som de sedan sätter upp på sin blogg.

Jag vill också! *snyft*

Söndag 18/3

Hmm, minns inte mycket så det var en bakisdag. Vad fan gjorde jag? Fast det är nog som jag insåg idag, mitt dåliga minne kommer att bli min död en vacker dag. Peppar, Peppar, ta i trä!

Var så totalt slut dagen efter den mycket bra Högtidsittningen med efterföljande dansande att jag varken orkade gå på Swing/Lindy-Hop/Jitterbugg-kursen på dan eller Socialdansen nere på UDI på kvällen.

Nu var det några veckor sen igen man var där, måste försöka ta mig dit oftare. Det är så kul att man aldrig får sitta och ta det lugnt, en massa folk vill dansa med en hela tiden, och jag som inte ens är i närheten av många av de andra som dansar där som kanske inte har dansat lika länge som mig, men som åtminstone inte gjort ett totalt, och då menar jag totalt, uppehåll med dansandet i 3 år(!).

Måndag 19/3

Var trött, orkade inte gå på föreläsningen som vanligt. Sömproblem, som jag haft i alldeles för många år. Skyller nog det mesta på Bostadens sängar, de är hemska som... ja, fan...

Tisdag 20/3

Bowling med NF/NH. Jag fick högst poäng, trodde jag faktiskt inte. Var lite småcoolt. Min bästa serie var 142 poäng, och då fick jag till och med en hel nolla direkt efter en Strike.

Onsdag 21/3

Möte med Kårstyrelsen, sen var det meningen med rollspel, men alltid smart att komma på några timmar före skoluppgiften ska in att den ska göras.

Torsdag 22/3

Inte mycket nu heller, oftast den tråkigaste dagen där lite händer. Men kunde iallafall inte gå på VSF medlemsmöte.

Fredag 23/3

Var meningen att jag skulle spela Drinking Game på Tomtebo, men när jag kommer dit får jag höra att festen blivit inställd. Hade inte sett mejlet som skickats ut på morgonen, så då var det bara att spela några rundor ME:CCG med Martin för att sedan ta en promenad hem på en timma.

Glad blev man dock när man kom hem och upptäckte att Libby hade fest i köket med några av sina kursare från deras Svensk-kurs, strax efter det dök både Jimmie och Mats upp i köket så då blev det en riktigt bra fest till slut iallafall.

Lördag 24/3

Paltfest med ÖNN, lite seg start men till slut blev det en riktigt lyckad tillställning även om vi fick stå i kö på NH i 45 minuter för att brandlarmet gick som vanligt.

På NH röjde vi som vanligt.

Sen blev det, som vanligt nuförtiden, efterfest hos Mamma Helen. Var hemma någon gång efter 09 på söndag morgon.

Söndag 25/3

Bakis, bakis, bakis.... Men faktiskt den dag jag hade det mesta liv på jag vet inte hur länge.

Fick bara sova ca 5h eftersom jag var tvungen att stiga upp och gå över till Gröna Villan för att städa efter Paltfesten.
Sen tog jag, Anna och Jonny en promenad till Ålidhem eftersom Anna ville sällskap när hon skulle iväg och umgås hos några andra.
Det var trevligt, undrar om jag egentligen tagit en promenad med andra människor för promenerandets skull på hur många år som helst, sen hamnade jag och Jonny hos honom och spelad XBOX 360 i hur många timmar som helst, var hemma rätt sent.

Klart bra dag som man inte var antisocial, det går framåt. Heh.

Måndag 26/3 (Idag)

Inte mycket, tråkig dag. Skola och möte.
Fast det var iallafall en riktig het sommardag i mars (!), käkade min första mjukglass och då är det verkligen vår.
Människorna kommer ur sina idén och visar upp sig för omvärlden och vårkänslorna spirar.

Apropå det jag pratade tidigare om Introvert, är ibland en väldigt antisocial människa.
Vill umgås, men det känns så mycket skönare och lättare ibland att bara sitta framför datorn. Inte 
som att det är tråkigt eller jobbigt att umgås med andra, bara att det är rätt skönt att ta hand om sig 
själv rätt mycket, kan nog vara att man redan träffar hur många människor som helst varje dag så 
att man inte hinner få tid över för sig själv.
Men så går man och hälsar på andra och funderar på varför man hellre sitter hemma framför datorn, när det är så mycket roligare hos andra.

Vissa dagar är man folkskygg, nästan sociofob, andra... inte så mycket...

Dagens Citat: "Bullshit!" - Penn & Teller, Bullshit! (Kan vara att jag kollar på det just nu, om alla dessa kvacksalvare kring kärlek och sex. Framförallt "Män är från Mars, kvinnor är från Venus.")

Dagens Låt: Lill-Babs & He-Man Hunters - "Älskade Ängel" (Snarare låten för Lördagen 24/3)

Jahapp, så sitter man här igen och skriver på redovisningen och babblar på här för fullt samtidigt.

Jag måste bara fråga folk.
Är jag så jävla lätt att läsa, jag tycker folk har listat ut lite väl mycket om saker om mina tankar den senaste veckan utan att jag knappt sagt ett ord?

Arghhh!!!

I och för sig tror jag alltid att jag har haft en tendens för ESP och telepati, i alla de år jag kan minnas tillbaka har det varit som att jag skrikit ut mina tankar fastän jag suttit knäpptyst, för folk har ofta sagt exakt de sakerna jag tänkte på.
Känner mig alltid lika spooky av det.
Det där är något som kommer och går verkar det som, eller så är det hos människor som 
verkar mer mottagliga för mina tankar.
För det kan ju inte vara så att jag är lätt att läsa eller någonting...
Nä, då...
Tror jag verkligen inte...

Har nu hunnit läsa kortnovellen A Whisper of Caladan Seas.
Var en sorgsen historia om de vanliga dödliga som hamnat mitt i ett krig de inte förstår. Men ändå vacker i sin morbiditet.
Är det inte så man vill dö? Lycklig, drömmandes om hus och hem och det hav man alltid levt vid när man nu är döende och lever på en värld där vatten är så dyrbart att det är den viktigaste av handelsvaran för de som levt där i så många tusen år.

Nästa är Hunting Harkonnens, ska bli intressant att se hur "goda" de var en gång i tiden, om det någonsin fanns något hopp för dem.

Och imorgon är det dags för Skapande Svenska B igen för första gången på två månader, som det har varit hela kursen... Förhoppningsvis godkänner min samarbetspartner min del av redovisning, nu har vi bara en liten sammanlänkning att sammanställa.

Veckans Komplimang/Dagens Citat: "Du kan inte alltid vara på topp." - Anna till mig.
Det tar jag som att folk ser mig som någon som alltid är på bra humör.
Fast vad vet jag, jag som alltid tolkar saker fel... Heh...

Dagens Låt: Jewel - Down So Long (En av världens bästa låtar...)

Godnatt på er alla!

Sitter här och försöker plugga, men för tillfället sitter jag mest och är arg på mina fingrar som vägrar hitta på något intelligent att skriva för redovisningen på Lördag.
Så om jag låter dem babbla på lite här kanske det lossnar lite lättare, bli av med lite sopor så att säga.
Men framåt går det iallafall, någon mening här och där medan jag tömmer hjärnan med att babbla på här.

En redovisning av facklitterära projektarbetet på Skapande Svenska B, ett projektarbete tillsammans med en klasskompis om Översättningens Ädla Konst.
Fredagen blir dock nog roligast då vi har författarbesök och skrivövning tillsammans med Katarina Kieri, troligen mest känd för sin ungdomsroman Dansar Elias? Nej! 
Helst hade jag sett Åsa Larsson eller Marie Ekborg, men man kan inte få allt här i världen. Katarina Kieri är mycket bra hon också.

Så det blir en hård helg, eller snarare en hård vecka. En vecka som började med att gå åt helvete, men det behöver jag inte prata om här.
Skulle jobbat till 2-3 inatt på NH, eftersom det var lite folk på kvällen och lite på dan, men sen dök det upp en hel del folk som kunde jobba så jag kunde gå hem. Var trött och på dåligt humör, så det kanske var lika bra. Hoppas inte resten av veckan fortsätter i samma stil för mig bara.

Fortsatt hårt imorrn, har fyra möten mellan 15-19 imorrn... Varje möte är dessutom troligen längre än en timma, får se hur bra det går...

Dessutom har jag ju det den där redovisningen att bli färdig med, var meningen att jag skulle arbeta med den i måndags och tisdags, men nu gick ju de dagar som de gick och det är inte så mycket att göra åt nu. Så länge det ser bra ut till på fredag då jag och Ann-Britt (tror jag min samarbetspartner heter) ska diskutera ihop oss med en sorts inledning till redovisningen.

Helgen blir som sagt hård, eftersom jag också har lovat jobba på NH från 17-04, måste faktiskt jobba med min bargrupp någon gång när jag har tackat nej varenda gång annars. Min BC Helen är grym och så jävla skön att jobba med, hon gör en alltid på bra humör för hennes humor har fan inga gränser.

Själva styrelsedagen missar man också, eftersom jag har seminarium från 9-15, vilket är ungefär samma tid som jag har redovisning på seminariet. Hände exakt samma sak förra året på vårens styrelsedag. Men sittningen ska jag iallafall gå på och då har Ida lovat mig att vi ska göra hela NH osäker jag och hon, precis som vi gjorde Helens kök osäker på Novischen och säkert NH också, men eftersom ingen vettig människa har ett minne av NH den kvällen är det svårt att veta hur hårt vi röjde.

Och projektet fortsätter fortgå, för varje stycke jag skriver här kommer jag en bit på vägen i Word. Hoppar lite fram och tillbaka mellan dessa två. Detta framförallt för att få till ett mer nyanserat språk, jag vet hur mycket jag kan babbla på i mina skoltexter, att vila från den i några minuter ger mig möjlighet att titta på den med lite nya ögon och framförallt skriva om hela meningar eftersom de alltid får konstiga syftningsfel.
Då kan jag babbla på i den här istället.

Det är inte så jävla mycket kvar att skriva iallafall,snart kan jag nog slappna av med det och 
återvända till att släppa lös det monster som har bosatt sig i min pjäs. Eller monster och monster, 
men Gycklaren har helt slagit dövörat till så fort jag försöker prata med honom, han går helt sin egen väg och drar med stackars Adam överallt.
Jag hade någorlunda bestämda planer på vad som skulle hända i pjäsen, men plötsligt en dag hoppade han (hon? den? det?) bara in och sa hej, och sen gick alla mina planer åt helvete.
Det finns inte så mycket annat för mig att göra än att sitta där och oja mig och klaga. Alla mina första-läsare har sagt mig flera gånger, även min föreläsare, att jag ska låta Gycklaren hållas och låta han dra iväg precis vart han vill så ser jag sen vart vi hamnar jag, han och den stackars Adam som inget hellre vill än att ta det lugnt och skönt... och lukta på blommorna.
Själv vill jag sätta koppel på honom så att jag kan kontrollera honom, men det börjar bli ont om tid att fortsätta sura på honom, så jag får väl släppa monstret lös. Kan nog bli en hejdundrandes färd.

Sådär... Nu har jag faktiskt gjort ett fullgott dagsverke (nattverke?) på redovisningen och känner mig ytterst tom i huvudet. Någon/några sidor gjort iallafall, beroende på hur de ser ut imorgon när jag vaknar.

Nu ska jag lägga mig och läsa, antingen källtexterna för projektet, kursboken i filosofi, Road to Dune (som jag snart faktiskt redan har läst färdigt, mycket intressanta texter i den. Har bara kortnovellerna kvar att läsa: "A Whisper of Caladan Seas", "Hunting Harkonnens", "Whipping Mek", "The Faces of A Martyr" och "Sea Child". När boken är färdigläst kommer det en recension för den som känner sig intresserad av sådant), eller Popvetenskapliga verket "Ett utsökt universum" som jag vill bli klar med så att jag kan sätta mig och läsa Einsteins egna orginialtexter till Den speciella och den allmänna relativitetsteorin.

Kan vara bra att dyka ner i den populärvetenskapliga texten om relativitetsteorierna, kvantmekaniken och stringteorin innan jag dyker ner i något så avancerat som Einsteins egna tankar, inte för att jag lära fatta det mesta men det känns som en kul utmaning.

Eller kanske sova, känns nog skönast... 

Nä, men som sagt. Dags att lägga mig att sova/läsa och lyssna på Soundtracket till Evita med Madonna som Evita, Jonathan Pryce som Péron och Antonio Banderas som Che (eller som han är mer känd som "El Che" Guevara...)

Dagens Citat: "Eva Péron, spiritual leader of the nation entered immortality this evening." - Evita OST -  "A Cinema In Bueno Aires, 26 July 1952"

Dagens Låt: Antonio Banderas - Evita OST - "Oh What A Circus"

Humör: Trött, tjurig, huvudvärk.

PS. Vill vara säga åt världen att Anna och Malin är världens underbaraste vänner. Tack för att ni finns! Det är en ära och kommer alltid att vara en ära att få känna er och vara er vän! Jag älskar er båda otroligt mycket!

Och Daniel, det finns inte ord. Vi har känt varandra så många år, ibland känns det som en evighet. Vi har våra duster ibland, men jag hoppas få ha dig vid min dödsbädd om flera evigheter in i framtiden.
Fast... Jag ska ju leva i evighet, så det kan ju innebära ett litet problem...
Äsch, vad fan. Jag älskar dig med!

Good Night, Sleep tight and don't let the bedbugs bite!

Jahapp, jag som hade det lugnt och skönt med att ha vinter utomhus och så går Ida och sätter upp en massa somriga bilder på sin egen blogg.

Tack för det Ida!

Nu vill jag också ha sommar!
I och för sig har våren börjat nu när årets första plusgrader har anlänt.

Jag hatar vår och höst!

När det är vår vill jag ha sommar och när det är höst vill jag ha vinter. De är liksom bara långa och tråkiga transportsträckor i vänta på det riktigt roliga.

Men snart nog är sommaren här, om typ 6 månader eller nåt.

Oj, eftersom jag inte har skrivit i denna blogg på fyra hela dagar finns det en hel del roliga och intressanta grejer jag skulle kunna babbla på, men nä, jag tror jag avstår. För det första ska jag nog inte utmana ödet och babbla på allt för mycket så att alla mina läsare (typ strax under 10 eller vad ni är) flyr fältet, dels ska jag nog bearbeta en del saker själv också.
Men som vanligt har jag mått supertoppen, de två senaste veckorna har varit några av de bästa sen... Ja, sen 2005 faktiskt.

Har suttit i fyllan och villan i helg och tänkt, det ska jag skriva i min blogg och det, men nä. Framförallt för att jag med mitt guldfiskminne inte kommer ihåg vad fan jag hade tänkt skriva och för det andra att jag då fastnat framför denna hela natten.

Så vad ska jag prata om idag då?
Det var en bra fråga.

Kan väl börja med att berätta den glada nyheten att mitt skrivande lossnat lite mer ihelg.
Skrivit två dikter som jag inte tycker att jag behöver skämmas för iallafall. 

Jag funderar på att göra det officiellt, men problemet är att jag har en tendens att väldigt lätt avslöja mina tankar för folk. Så jag velar fortfarande hit och dit om jag verkligern borde säga det, men eftersom jag redan sagt så här mycket så är ni nog nyfikna.

Denna blogg är ändå till för att berätta bland annat hur min författarkarriär går.

Så varför inte egentligen, jag skulle kunna göra det semiofficiellt, även om det kanske inte behöver spridas till hela världen. Ni kan se det som en förmån, ni som är mina läsare.
Jaja, nu har jag babblat på och dragit ut på tiden som om det vore en jättenyhet, vilket det väl egentligen inte är. Jag menar att jag planerar att ge ut en diktsamling, min första i sådana fall, är ju inte precis en världsnyhet. Har nog redan babblat bredvid mun till några stycken, om jag känner mig själv väl.
Men det är väl lite småkul, förväntar er dock inte för mycket. Det kan dröja rätt länge innan jag ger ut den, är för tillfället endast i planeringsstadiet.
Funderar på vilka dikter jag har tänkt ha med i den först och främst, och sen om jag ska ha något tema på den eller bara blanda och ge helt enkelt.

Men för att ens ge ut den genom självdistribution så måste jag först och främst ha tillräckligt med pengar, höra runt i min bekantsskapskrets hur många som känner sig villiga att köpa och hur mycket de är villiga att betala. Nu är ju min morsas släkt rätt enorm så där kan jag säkert få några sålda iallafall. Dom jobbiga grejerna måste alltså göras först och främst.

Sen har jag förvisso en hel del kvar att göra av de roliga grejerna också, som att skriva ihop fler dikter. Har skrivit närmare tvåhundra stycken i hela mitt liv, men mer än hälften är först och främst alldeles för privata och sen är många väldigt... tonåriga i brist på bättre ord.
Har hunnit samla ihop en liten lista av de dikter som jag kan tänka mig att ha med, nu måste jag bara hitta korrekturläsare och kritiker som kan såga mina dikter längs fotknölarna om det så behövs.

Kände mig på sånt toppenhumör, så jag tänkte att jag kunde avslöja lite hemligheter, förklädda till glada nyheter, för er.

Men som sagt, även om ni vet om det nu så lär det säkert dröja minst ett år innan den finns i färdig utgivningen så det är ingenting att jaga upp sig över... än iallafall.
Men om det nu skulle råka finnas lite intresse så tar jag gärna emot meddelanden, men som sagt förväntar er inte för mycket. Det är ändå min första diktsamling i sådana fall jag ger ut, ja det är till och med första gången jag ger ut ett verk som helt och fullt är mitt eget.

Det är mycket jobb innan man ens kommit halvvägs. Jag vet dock hur underbart det är att hålla en bok med sitt eget namn i tryck i sina egna händer. Det är en häftig upplevelse som inte går att beskriva. 
Nästan som att hålla ett barn av ens eget kött och blod i sin famn. 
Nu har jag inte några barn, men ni förstår nog vad jag menar iallafall.

Vilket just fick mig att göra en sak jag faktiskt aldrig gjort tidigare när det gäller den lilla antologin Gratis Fika I Järnvägsparken, jag googlade den.
Gav mig några leenden på mina läppar, fick några träffar. Den finns tydligen åtminstone på Norrbottens Länsbibliotek, så helt okänd utan för Kiruna är den ändå inte. Där har den fått den korta men koncisa recensionen:
"Genomarbetad, stilfull och läsvärd."

Annars så har faktiskt ett exemplar av antologin hittat ner till Bloemfontain i Sydafrika. Det är en smårolig historia.

Och varför jag inte tänkt på den antologin tidigare när det gäller min blogg har jag ingen aning om, jag kommer nog att lägga upp en länk till den här intill i varje fall. Tyvärr är den ur tryck och jag tror inte heller att föreningen som gav ut den finns kvar. Så den är nog rätt sällsynt, skulle tro att den existerar i några få hundra exemplar, de flesta troligen hos de närmast sörjande i Kiruna med omnejd.



Visst är det en cool framsida?
Även om det nog mest är Kirunaborna som fattar sambandet och det roliga i titeln och resten av framsidan.
Vilket precis fick mig att inse något jag faktiskt aldrig insett om framsidan, det finns ännu ett extra djup i den! Färgerna är ju en sorts parafrasering på det samiska folkets landsflagga!

Vad har då denna fina lilla antologi med mig att göra?
Heh, Ja ni, vill ni det veta är det bara säga till mig att ni vill låna boken och sen slå upp sidan 25... Och mer kommer jag inte att säga om det...

Annars funderar jag för tillfället på att sända in till en lokal antologi här i Umeå. Vilket innebär att jag i sådana fall verkligen måste sätta mig ner och skriva den där novellen jag tänkt skriva om kvinnlig vänskap rätt snart, mindre än en månad kvar till slutdatum nämligen. Men ni som känner mig vet hur jag "älskar ljudet av deadlines som svischar förbi", för att citera en mycket berömd författare.

Jag är en sådan tidsoptimist att jag blir som mest produktiv när deadlinen verkligen nosar en i nackhåren. Så blir det alltid med mina hemtentor och mitt pluggande.
Vilket påminner mig om att jag hade en hemtenta som skulle vara inne för kl.12 inatt. Heh, det gick som det gick.

Får väl sätta skriva färdigt den någon gång snart...

Någon gång var det ja...

Jag har fortfarande dessutom mer än halva min pjäs i fyra akter att arbeta på. Har hittills skrivit omkring två av dessa akter och eftersom jag har lovat vara färdig med ett första utkast till maj börjar det bli lite ont om tid. 
Kommer nog att gå bra, har lovat mig själv att om något bli klar med den.

Anser själv den nog vara det bästa jag skrivit i hela mitt liv, mina första-läsare gillar den skarpt och det gör även min föreläsare på Skapande Svenska B kursen, på vilken jag arbetar med den som personligt skönlitterärt projekt. Fast i och för sig har min föreläsare en tendens att bli lite väl lyrisk över flera av de saker jag skrivit under både A och B-kursen så jag vet inte om hon är riktigt pålitlig när det gäller kritik.
Men å andra sidan så har hon faktiskt kommit med mycket bra kritik, framförallt till min pjäs, som gjort den till något mycket bättre än den var från början. Hon är ju ändå utbildad litteraturvetare så hon borde vara kunnig i det.

Dessutom kommer hon alltid med sådan underbara tolkningar av det jag har skrivit att jag ibland bara stirrar i förvåning och glädje att någon lyckas läsa in fler saker än jag tänkt i dem.

Det behöver inte ens vara en komplimang, men om någon börjar diskutera det jag skriver och kommer med en tolkning jag inte ens hade kunnat föreställa mig, men som när den väl framställs verkar väldigt logiskt. Det är ett av de ögonblick som gör det ibland hårda och frustrerande arbetet med att skriva värd alla de ensamma timmar man lagt ner på skapa en berättelse för andra människor att läsa och begrundas av.  

Jag som började dagens blogg med att säga att jag inte tänkte fastna här hela natten. Heh, jag borde lära mig snart, det är ingen idé att ens försöka fly.


Vad jag tyckte om Melodifestivalen?

Ja, vad kan jag säga. Nanne var inte ens med i finalen och då är det verkligen nåt som är fel med världen. Vid sådana tillfällen är det nästan att man börjar tro på konspirationsteorier. Okej, hennes låt var väl inte hennes bästa och definitivt inte i klass med Håll Om Mig, men iallafall. Det är ju Nanne liksom! Coolare kändis får man leta efter. Fast Marie Lindgren och Sanna Aldén gjorde iallafall bra ifrån sig, femma respektive sexa eller om det var sexa respektiva femma.

Vilket just gav mig en idé till en ännu en lista:

Mina Stora Kvinnliga Förebilder:

1. Jeanne D'Arc
   
2. Eówyn
3. Jodie Foster
4. Nanne Grönvall
5. Carolyn Seymour

Heh, jag har en viss förkärlek för kvinnor som visar sig bättre än män i en mansdominerad värld, 
framförallt de tre första har en tendens att överskugga varenda man i deras närhet.
De tre är då också långt före de andra två.

Jeanne D'Arc behöver ingen närmare presentation. Hon är den största eftersom hon betalade det högsta priset för sin frigörelse från det dubbla förtryck som kvinnor levt i genom större delar av den västerländska historien.
Men i och med sin död blev hon odödlig, medan hennes mördare försvann in i historiens glömda annaler.

Eówyn, för att jag alltid diggat sköldmöer och dess föregångare valkyriorna.

Jodie Foster. Vad kan jag säga om henne? Oj, oj, oj. Den bästa skådespelare mänskligheten skådat. Jag säger bara, se rättegångscenen i Kontakt och känn en närvaro du inte trodde möjlig. 
Frustrationen över mänsklighetens oförstånd för saker större än dem själva, rädslan för att inte bli trodd, rädslan för att bli lämnad ensam.
Bara att tänka på det ger mig gåshud över hela kroppen. 
Ingen annan scen i filmhistorien gör mig lika känslosam. 
En eller två bättre filmer finns det, men den scenen oj, oj, oj. 
Det går knappt att beskriva med ord, man känner det hon känner, man förstår det hon förstår.

Det finns inte ord.

Eller för att citera Jodie Foster i Kontakt när hon får se hur stor universums inneboende skönhet är, hon som levt hela sitt liv i med huvudet i matematiken:
"They should have sent a poet... So beautiful... So beautiful... No words... No words... No, no words..."

Nanne och Carolyn gillar jag för att de är så jävla coola. Ingen kan röja mer på en scen än Nanne och få kan skådespela starka kvinnor i höga maktpositioner bättre än Carolyn Seymour. 
Därför är också en av mina favoritkaraktärer ur mina egna böcker nästintill helt och fullt baserad på Carolyn Seymour.
Om vi nu ska dra det hela ett steg längre, skulle jag skrivit på ett manus hade det varit specialskrivet för henne.
Hon har en sådan stark karisma i de roller hon spelar att hon framstår som en Ledare av Människor. Vilket hon, inte konstigt nog, också är i den något obskyra brittiska serie hon är mest känd för.
Faktum är att jag kan se henne som en perfekt Mon Mothma, den filmkaraktär som nog kan ses som idealbilden av en kvinnlig Ledare av Människor.

Dagens Citat: "So this how liberty dies? With thunderous applause?" - Senator Amidala to Master Windu, Star Wars III - Revenge of the Sith.

Ni som umgåtts med mig de senaste två åren vet att det är det citat jag drar till med så fort nyheterna på TV gör mig ytterst cynisk om mänsklighetens inneboende godhet. Vilket händer väldigt ofta nuförtiden. Ibland sitter man bara och väntar på att Orwells 1984 blir än mer sann än den redan är idag....

Även om jag aldrig kommer att kunna sluta upp med att vara den obotliga optimist jag alltid varit. Framförallt när man så gott som varje dag upptäcker de små glädjeämnen som gör universum till ett sådant under att man
nästa, men bara nästan, börjar tro på en högre makt.

Många är de år i mina äldre dar som jag setts som Människan-Som-Alltid-Ler. Nuförtiden vet jag dock inte hur det är med det, var ett tag sen...

Eller vänta nu, det var faktiskt inte allt för länge sen någon frågade varför jag ler hela tiden, kommer inte ihåg vem som sa det.
Om jag minns rätt så var det Tuss som svarade någonting i stil med att "det är ju Jocke liksom".
Var i och för sig minst en termin sen, men det gör ingen större skillnad eftersom det på den tiden inte skulle kunna ha förändrats allt för mycket i mitt liv.
Sådana omvälvande händelser har inte hänt under den tiden, om vi nu inte räknar regeringskiftet dit, vilket kanske i och för sig gjort mig än mer cynisk.
Men eftersom jag alltid varit en Cyniskt Obotlig Optimist Med Ett Leende På Läpparna så bör inte detta gjort någon större skillnad. 

Ännu nåt kul att berätta. Jag har fått beröm av flera av er läsare för min blogg. Yay!
En av er vet jag med 100% säkerhet vem det är, men den andra råkade jag vara lite för full-lullig (är det ens ett ord?) för att minnas exakt vem det är.

Sånt värmer. Tack! Till er båda (vem du nu råkar vara som jag inte minns riktigt vem det var).

Det är sådant som gör det kul att fortsätta blogga. Framförallt när flertalet samtidigt överfaller mig på MSN ikväll och nästintill kräver att få läsa en ny blogg. Jag är så svag i själen att jag bara var tvungen att göra dem till lags...

Dagens Låt: Tori Amos - Crucify (Ja! Hon är så otroligt bra som det sägs!)

Humör: Ett glatt humör förlänger livet.

Nä, men usch. Det är inte normalt att en blogg blir så här otroligt lång. Är det ens bra? Är det ens någon av er som orkar läsa hela?
Har bara mycket att skriva av mig, och är det inte därför man skriver både när det gäller bloggande och skönlitteratur, för sin egen skull?

Förövrigt har jag satt länkar till min last.fm sida, så om ni känner er intresserade av min musiksmak är det bara att trycka på.

Varför känner jag mig plötsligt deprimerad?

Jag blir aldrig klok på mig själv, haft en av mina underbaraste och bästa veckor på hur länge som helst, och en mycket lyckad helg. Men varför är jag då deprimerad?

Jag tror min kropp vill klaga på att jag har varit för lite poet under en tid, ni vet ju hur det är. Poet = Låtsas att allt är dåligt fast det egentligen är hur bra som helst.

Kanske bara lite dåligt med sömn, som vanligt alltså?

Aja, hur det än är med det har jag haft en mycket bra helg. Tommy kom på fredag och vi gjorde tillsammans med Fredrik stan osäker i några timmar.
De flesta av de från Korrens så kallade Guldålder träffades på lördagen för god middag och sedan utgång.
De som deltog denna gång var jag, Tommy, Matilda (som vi var hos), Hampus och Jonas. Vi saknade Robert och Mattias, men Robert och Frida ringde och saknade oss, så de fick iallafall vara med för ett kort ögonblick medan vi rumlade runt vid universitetsområdet. Självklart saknade vi ju Magnus också, men åkte ju till Shanghai för två veckor sen, så han var det ju svårt för att vara med.

Vi började kvällen med en trerätters middag där ugnsbakad lax var dess mycket goda topp tillsammans med vitt vin. Sedan övergick vi till det regelrätta förfestandet, för att sedan 
hamna på Scharinska. Vilket väl var så där, lite folk framförallt. Men intressant liveband iallafall. 
Sedan drog vi till Husfesten på Berghem, vilket det inte heller hände så mycket på.
Allt slutade med efterfest hos Matilda där Hampus höll låda och lekte HippHipp tills alla halvt däckade och det var dags för hemfärd någon gång framåt morgon.
Saknar dem redan, säkert ett år tills nästa gång igen.
Det är sjukt det där, ett helt korridorsgäng som hänger ihop långt efter de har flyttat isär och trivs jättebra ihop också.
Ännu en orsak till varför jag älskar att bo i min korridor, så bra på alla de sätt och vis och jävligt bra människor.

Heh, Tommy tvingade mig att kolla några avsnitt av The Prisoner när han ändå tog med hela DVD-boxen för mig att låna. Klart speciell serie, kan förstå varför den räknas som en av de mest inflytelsrika tv-serierna genom tiderna i västerlandet.

Så det blev en rätt lugn helg, var i och för sig bra, är nyttigt att ta någon dag som vit, framförallt en helgdag. Drack inte heller allt för mycket på lördagen, tillräckligt för att klara mig, men inte så mycket att jag blev alltför full. Lite salongsberusad helt enkelt.

Och så försökte jag lära mig blanda Idas Trams, men det gick ju som det gick, hittade inte hälften av ingredienserna och lyckads inte lista vad andra hälften av ingredienserna var, så min drink blev definitivt inte i klass med hennes grymma och mycket goda drink. Aja, får väl försöka tvinga henne att blanda till en till mig nästa gång man träffar henne ute på krogen, eller ännu bättre på festen nu på fredag.

Och jag har börjat spela Star Control 2 - The Ur-Quan Masters igen. Klarade inte av spelet förra gången, förhoppningsvis är det dags för det nu. Spelet är 16-17(!) år gammalt, men räknas ändå fortfarande som ett mycket bra spel, en del kallar det fortfarande för det bästa spelet som någonsin gjorts. Nog är det bra, men bästa?
Nja, den platsen har nog fortfarande Planescape: Torment för mig. Inget spel med bättre handling och sorgsnare
och bättre slut. Ett helt underbart spel helt igenom, spelsystemet har väl sina svagheter, men inget som kommer ivägen för den otroligt, underbart oslagbara handlingen.

Tänkte jag skulle ta och göra mig en lista också, för att ge er en känning av vad jag gillar för tillfället (okej, jag erkänner, jag hittade de roliga listknapparna, och då känner jag mig självklart tvungen att använda dem):

De Bästa Dataspelen Just Nu:

1. Planescape: Torment
   
2. Star Control 2: The Ur-Quan Masters
3. Galactic Civilizations II: Dark Avatar
4. EvE Online
5. Star Wars: Empire at War

 De bästa låtarna:

1. Chuck Berry - Johnny B. Goode
   
2. Samuel Barber - Adagio for Strings (Choral Version)
3. Jewel - Down So Long
4. Bear McCreary - Prelude to War (Battlestar Galactica - Season 2 Soundtrack)
5. John Williams - Battle of the Heroes/Anakin Vs. Obi-Wan (Star Wars: Episode III Soundtrack) 

Den bästa skönlitteraturen:

1. Frank Herbert - God Emperor of Dune
   
2. Frank Herbert - Dune
3. A.E. van Vogt - Slan
4. Aldous Huxley - Brave New World
5. Theodore Sturgeon - more than human

De bästa tv-serierna:

1. Battlestar Galactica (The Remake)
2. Coupling
3. Star Trek (5 tv-serier + 10 filmer)
4. Arkiv X
5. Buffy - The Vampire Slayer/Angel

De bästa filmerna:

1. Mean Creek
   
2. Star Wars: Episode III - Revenge of the Sith
3. Contact
4. Casablanca
5. Jerry Maguire/Min Bäste Väns Bröllop

Jag erkänner, jag är en nörd! Jag älskar allt som har med SF att göra, bok, film, spel you name it. 
SF är grejen för mig. Jag ska bli genreförfattare, kan ni gissa vilken genre?

På Torsdag börjar SVT sända Dr.Who, det var på tiden. Det är den nyaste serien de ska visa, den med den 9:e och 10:e Doktorn. Får se om jag har tid att se den dock, funderar fortfarande på att börja från början med den, åtminstone de avsnitt som fortfarande existerar efter BBC:s lilla utrensning för ett antal år sen. Fast problemet är att det nuförtiden finns alldeles för mycket bra SF att titta på, inte för att jag klagar men. Jag menar, de senaste åren har verkligen sett ett underbart uppsving av riktigt bra SF, och då menar jag SF och inte hollywoodifierade dramaserier.
 
Citat: "What can change the nature of a man?" - Ravel Puzzlewell, "Planescape: Torment" 
(Jag anser detta vara den viktigaste meningen i hela spelet... Svaret på frågan är såååå bra...)

Låt: Savage Garden - Truly Madly Deeply

Humör: Jag behöver massor av kramar.

Idag hade jag ett liv.

Två gånger om till och med.

Kan man tänka sig, det trodde ni inte va?

Först lite kortspel, sen lite DD-91 hos Kodbert, som vanligt slutade i gapflabb halva tiden.

Men sen var det ju det där med möten också, som man som vanligt inte slapp ifrån, lyckades till och med missa ett möte som jag inte kunde gå på.

Var på bokrean igen idag, kommer dock inte ihåg exakt hur mycket jag handlade för eftersom jag var så smart att glömma hela påsen på Collector's Point. Gör i och för sig inte så mycket, lär nog ligga kvar där imorrn eftersom jag ändå är deras egen kommunisttomte som Andreas gillar att kalla mig varenda gång jag sticker in huvudet där.

Blev lite chockad över att träffa Ida och Petra på stan, inte något man hade väntat sig precis, men alltid kul att träffa dem när man är ute och strosar ensam.

Om cirka 12 timmar kommer Tommy till stan, Wohoo!!! Snacka om att vi ska göra stan osäker jag och han, filosoftomtarna som vi är.

Förövrigt orkade jag inte blogga igår, var totalt slut efter Pizzabuffé och två öl på NH, var hemma redan nio och somnade strax efter tio. Sorry för det, om det nu var någon som saknade mig, vilket jag i och för sig inte tror, så många läsare har jag inte införskaffat... än.

Dagens Låt: Blackmore's Night - March the Heroes Home

Dagens Citat:
Daniel lämnar rummet. (Detta är det viktigaste av hela skämtet)
SL-Emil - "En bonde kommer in, han säger 'Nu har jag spenderat en lång tid att rensa min åker. Hoppas att ingen får för sig att tända eld på den.' Han går ut igen, efter honom följer en mörk skugga."
Daniel (som precis lämnat rummet kommer in igen när jag ligger dubbelvikt av skratt): "Vad sa ni, vem pratade ni om?"
(Man måste ha varit där för att förstå hur kul det var, jag skulle kunna förklara skämtet, men då skulle det ändå inte bli lika kul)

Humör: Lycklig som få...