Makimachine

Ungefär 2269 ord, 13191 tecken, 5,5 sidor och 6h senare är det dags att sova efter en av de mer inspirerande nätter på flera år...

 

Eller som jag började natten med att skriva på facebook:

 

""With infinite complacency, men went to and fro about the globe, confident of our empire over this world. Yet across the gulf of space, intellects vast and cool and unsympathetic regarded our planet with envious eyes and slowly, and surely, drew their plans against us." - Efter Tom Cruise idag och awesome kväll igår har min musa vaknat till liv och viskar i mitt öra. Dags att skriva roman!" (För den som inte visste det är citatet förövrigt taget både från boken och Steven Spielbergs version av War of the Worlds...)

(Smiley tog jag dock bort för jag har fortfarande under alla aldrig använt mig av en endast smiley någonsin på denna blogg och det tänker jag heller aldrig göra så länge denna blogg ännu lever)

 

Det blev med andra ord en hel del romanskrivande på den första romanen i mina enorma romanserie, den bok som fortfarande lyder under arbetsnamnet Skeppet och den serie som kallas för 3rd Millenium (boring namn, ja, men det är bara ett arbetsnamn... Och nu har ni alla fått veta något ni inte visste tidigare...)

 

Det jag dock saknar är en alldeles personlig Concept Artist, å andra sidan har jag meddelat D. att jag behöver hans hjälp att visualisera monstrositeten hos männen hos mitt favoritfolk, som vanligt också råkar vara det sorgsnaste och det som universum hatar allra mest (alltså, jag... Man agar ju den man älskar så...)

Det var liksom några år sen jag hade en tecknare/concept artist till mitt förfogande, men hon försvann ur mitt liv som bekanta ibland gör.

Och D råkar ju redan vara rätt så bekant med hela grejen eftersom han dels varit med och arbetat fram till lilla rollspelet vi skapade för en massa herrans år sen och dels även skrev en novell om just den rasen vid ungefärligt samma tillfälle.

 

Kvinnorna har jag redan en bild i huvudet av, männen är svårare att konceptualisera eftersom de ska vara robusta men ändå ohyggliga i sin uråldrighet och med en glimt av fornstor skönhet, och nu pratar vi sådan skönhet som skulle göra varenda människa blind om en ängel klev ner på jorden i detta ögonblick...

En ohygglighet som får oss att gråta över den glimt vi kan ana över en ängels fornstora dar som universum låtit gå förlorad och förvandlats till något monstruöst istället...

Jag ser framför mig en massa koncept, men det känns som jag behöver något nytt och inte gamla vanliga klassiska monster som gör en mörkrädd om natten. Nåt som skulle få oss att bli ohyggligt mörkrädda av en ängels skönhet.

 

Lite grann som att tänka sig kvinnorna som alver och männen som orcher i Lord of the Rings eftersom alverna och orcherna egentligen är samma ras. Orcherna råkar bara vara inavlade, torterade, experimenterade och framavlade monstruösa mutanter, "of all the crimes Morgoth committed this was his greatest", på sätt vis på samma sätt som hos det folk vi kan kalla X i min värld...

 

Men nu, efter 6h mer eller mindre effektivt, mest effektivt, romanskrivande är det nu dags att sova på saken... Och hoppas man hittar en Concept Artist i sina drömmar...

 

Dagens Citat (denna gång två stycken):

1. Narrator: No one would have believed in the early years of the 21st century that our world was being watched by intelligences greater than our own; that as men busied themselves about their various concerns, *they* observed and studied, the way a man with a microscope might scrutinize the creatures that swarm and multiply in a drop of water. With infinite complacency, men went to and fro about the globe, confident of our empire over this world. Yet across the gulf of space, intellects vast and cool and unsympathetic regarded our planet with envious eyes and slowly, and surely, drew their plans against us.

- Filmen/bokens första replik.

 

2. From the moment the invaders arrived, breathed our air, ate and drank, they were doomed. They were undone, destroyed, after all of man's weapons and devices had failed, by the tiniest creatures that God in his wisdom put upon this earth. By the toll of a billion deaths, man had earned his immunity, his right to survive among this planet's infinite organisms. And that right is ours against all challenges. For neither do men live nor die in vain.

- Sista replik.

 

Något att tänka på helt enkelt...

Jag skulle ju faktiskt gärna behöva någon ny som kan rita, som kommer in i det hela med fräscha ögon... D. är ju liksom redan inne på hela konceptet, och man kan aldrig ha för många...