SFS-FUM 2009 i Karlstad
Detta blir nog första gången tror jag som jag verkligen tar och skriver om vad som hände på FUMet. Men för min och vår delegation från Umeå Studentkår (med några NTK:are och Utbildningsbevakare inkluderat) var detta nog det bästa FUM:et någonsin.
Så mycket som vi fick igenom har vi aldrig lyckats med tidigare: Heltid är Heltid på verksamhetsplanen, vilket gav en någorlunda bra verksamhetsplan och även en vettig budget.
När det gäller stadgarna fick vi dock inte igenom kanske de två viktigaste sakerna, men det går framåt iallafall. Vi ville införa valbered styrelse, men vi föll tyärr med flaggan i topp. Vi var endast 4 (!) röster ifrån av 178 delegater från att det skulle införas, vi har kämpat i fyra år med det så vi får ta nya tag nästa år. Dessutom ville vi ha kvar tre presidialer, men det blev två.
Men hursomhelst så fick Umeå delegationen en hel del beröm för att vi stod för våra åsikter, inte högg andra i ryggen (vilket tyvärr händer inte alltför sällan på FUMen) men framförallt för vårt trevliga och vettiga sätt och för att vi gärna visade framfötterna och tog kontakt med andra delegationen när vi ville försöka hitta kompromisser och samarbeten.
FUMet var dessutom mycket trevligare och bättre än tidigare år, men framförallt så var banketten definitivt den bästa. Det gick ju så långt tidigare att jag inte gick på banketten i Göteborg eftersom den i Visby var alldeles för seg och tråkig och inte mycket som hände.
Men denna gång hade vi "Pölsa" från Smala Sussie som konferencier med sitt showband Star Boys, de gjorde kvällen till en helgrym afton och så fick man ju dessutom dansa sjukt mycket på dansgolvet på eftersläppet.
Tror jag kom i säng strax efter 4 på morgonen då, och sen att stiga upp kl.7. Man var sliten som fan, men det var det värt.
Sov väldigt gott i liggvagnen den natten må ni tro, och sov nästan hela dagen när jag kom hem på morgonen vid cirka 7-tiden. Tror jag fortfarande är lite småsliten faktiskt.
Förövrigt är det något mycket speciellt med värmlänningar (förutom dialekten), när jag och Clara var in på Subway för att få lite hemresemiddag så bad de så hemskt mycket om ursäkt för att vi fått vänta så länge, trots att vi inte hade väntat knappt någonting. Och sen på bussen träffade vi världens skönaste busschaufför som till att börja med bad om ursäkt säkert tre gånger för att det hade blivit dubbelbokningar på bussen så att några av oss skulle bli tvungna att sitta i trappan ett tag (vilket vi slapp eftersom alla bokade tydligen inte dök upp). Vad har han att be om ursäkt för, det var ju inte hans fel?
Men hans kommentarer i högtalarna var ändå bäst, föreställer er nu honom på den allra bredaste värmländska: "Hej! Det är jag igen!", typ tre eller fyra gånger både ödmjuk, glad och rolig på en och samma gång. Strax innan vi klev av var vi bara tvungna att applådera honom för att han var så jävla bäst.
Och sen gubben som blev min "bordsdam" på banketten var minst lika skön han med, få se nu vad han själv sa att han var: adel, officer (hans far avgick som svensk generalstab under finska vinterkriget eftersom de endast skickade 1(!) svensk som hjälp), miljonär... och "socialistisk ledare". Han sa att han var moderat under kårhusockupationen och demonstrerade mot det hela, men på gamla dar så har han gått åt vänster istället för tvärtom som är vanligast. Och så var hans första kommentar till mig också den där gamla klycshan om jag gamla äktenskap. Jag sa något om jobbiga saker och han svarade, "ah precis som min fru!" Haha, så jävla klockrent.
Men här finns lite roliga saker att läsa på från FUM:et: Aron's Blogg (han tyckte vi var den trevligaste och skönaste delegationen, vilka också var de han mest drev med i den, se "Umeå", Röstprotokoll-Robert och Carro).
Annars så var jag även upp i talarstolen för första gången någonsin på ett FUM (trots att det var mitt fjärde) yay, me! Carro och Robert tyckte jag höll ett väldigt bra anförande om varför alla studenter ska ha rätt till minst 15h lärarledd tid per vecka på fokusfrågan Heltid är Heltid är verksamhetsplanen. Sett mitt anförande här på tidpunkten 02:14:00.
Haha, såg just att han som var precis efter mig kommenterade mitt anförande och kallade mig för Jocke Berg: "Det är så det ska va!" Haha, aja, det får duga.
I annat sög Lejonborg som vanligt, han kom totalt oförberedd, betedde sig allmänt arrogant, kunde inte svara på frågor och blev utskrattad flera gånger. Dessutom visade sig hans fakta baserat på vad studenterna tyckte inte stämma särskilt mycket, med tanke på att vi ska företräda den större delen av studentpopulationen i Sverige och ingen räckte upp handen när Ordförande Moa frågade om just det Lejonborg ansåg för fakta.