Makimachine

Detta inlägg skulle jag sätta upp igår, men då bestämde sig servern för att uppdateras:

När man mår så sjukt bra som man mår nu efter att ha kommit hem från en helt underbar kväll med underbara människor på NH så måste man lära sig att hålla sig borta från saker som ger en ångest, man dras som en mal till ljuset.

Det gäller att titta på det vackra och underbara här i livet, inte det där mörka och hemska som lätt smyger på en när man inte tittar.

Har nog börjat lära mig att hålla mig borta från saker som får mig att må dåligt... förhoppningsvis.

Får se hur länge jag har lärt mig den läxan... till nästa gång.

Men nu blir det att spendera en tid framöver med att förgylla mina vänners vardag med min underbara närvaro.

Aja, men hursomhelst. Här kommer en massa trevliga överraskningar som jag upptäckte häromveckan:

1. Jewel har släppt en ny skiva, Perfectly Clear, under sommaren förra året, jag skäms så jävla, jävla mycket att jag kunde missa det. Jag menar det är ju den bästa singer/songwriter som världen någonsin skådat. Hon är ju så sjukt jävla bäst. Down So Long är fortfarande en av de fem bästa låtarna som jag någonsin hört. Denna skiva är ännu mer country än Goodbye Alice in Wonderland. Förvisso inte lika bra som Spirit, men mer Jewel än 0304 som var mer experimentell än hennes andra skivor.

Hon har även släppt ännu en konsert-dvd The Essential Live Songbook, börjar bli dags att se den första om jag nu ska införskaffa dem. Vilket påminner mig om att jag måste återfinna mitt VHS band med Jewel Live in Madrid 1999 (vilken tyvärr inte ligger bland mina band under sängen så jag får leva på hoppet att den gömmer sig någonstans hemma hos Päronen i Kiruna), vilket denna version av Down So Long är ifrån:

Jewel har släppt så mycket olika grejer som jag aldrig rört, sett eller läst. Som till exempel hennes film Ride with The Devil, hennes diktsamlingar, hennes konsertdvd:er, eller stött hennes kamp för renare vatten i världen. Lite så att man skäms faktiskt.

2.  Även Dido släppte en ny skiva under 2008, Safe Trip Home.

Den är inte lika bra som No Angel, vilken är en smärre omöjlighet att ens komma i närheten av, men det är en Dido-skiva och det är en skiva definitivt i min smak.

Upptäckte att både Jewel och Dido släppt skivor inom minuter av varandra på grund av att för mig har de varit oskiljaktiga följeslagare under snart hälften av mitt liv (nåja, bara något år kvar). Kollar jag upp något om Jewel är det en ren självklarhet att även kolla upp vad Dido har haft för sig sen senast. Upptäckte Jewel först när hon sjöng sin Svenska Vaggvisa i Sen Kväll med Luuk 1999, det var kärlek vid första ögonblicket.

Vad som än kommer att hända i mitt liv, förutom minnesförlust, så kommer hon att vara en av mina största tills det ögonblick jag dör. Ärligt talat skulle jag definitivt inte ha något emot att hon skulle spelas på min begravning, vilket förhoppningsvis är några hundra år bort.

Upptäckte Dido cirka 2000 i och med att Eminem mer eller mindre skapade hennes karriär när han lånade en snutt av henne till Stan.

Har alltid tyckt Jewel och Dido har någon sorts symbios i deras musik, de skapar en underbar helhet hos mig som skulle göra att utan en av dem skulle det finnas en tom plats i mitt hjärta där kärleken till musik har sitt eviga boende.

Hinner jag på stan imorgon blir det definitivt att köpa båda skivorna, de är så bra att de bara måste ägas!

Favoriter ska man alltid stöda med att köpa deras alster, vare sig det gäller spel (se Stardock), musik, filmer och så vidare.

Dagens Låt: Jewel - Down So Long

Dagens Citat: "Be who you are and say what you feel because those who mind don't matter and those who matter don't mind." - Theodore Geisel (a.k.a. "Dr. Seuss")