Bear McCreary - Prelude to War

Oooh, hittade just texten till en av låtarna på den bästa skivan som någonsin gjorts, med troligen en av de bästa låtar som någonsin gjorts (texten och bästa låten är inte samma sak):

Bear McCreary - Battlestar Galactica Season 2 Soundtrack

Och låten jag hittade texten till var
Lords of Kobol

Skivan är otroligt bra. Det finns inte mycket man kan säga om den egentligen. Okej, skulle jag recenserat den för en 
tidning hade jag nog kommit på en massa att säga med många väl valda ord.

En skiva soundtrack till en tv-serie brukar inte vara de bästa, oftast är musik vid sådana tillfällen till för att fungera som så kallad bakgrundsmatta, men i detta fall har det blivit en mycket viktig intregerad del av tv-serien. Framförallt i de sista tre minuterna av tredje säsongen då musiken till och med blir oerhört viktig för handlingen.
Musiken är inte heller den man är van vid från filmer, framförallt sf-filmer där musik brukar vara svepande, episk, storslagenhet. Patriotisk imperiebyggande musik, om man så vill.
Men detta...
Detta är något annorlunda, helt annorlunda.
Likt tv-serien själv har målat om hela genren, den svepande patriotismen är som bortblåst och ersatt av vad en del recensenter vill kalla för New Age-musik. Dock tycker jag inte detta epitet passar in det heller, den är sig själv. Den har inslag, en härlig blandning av, västerländsk, österländsk, keltisk musik för att skapa en visuell bild av en exotisk värld.
Den bästa på hela albumet är utan tvekan, trots att den innehåller så många mästerverk, Prelude to War. En av de mest actionfyllda låtar på länge utan att den för den skull bli det episka, storslagna slå-sig-för-bröstet-patriotismen som tyvärr har drabbat det mesta av dagens filmmusik.
Det episka och det storslagna i rymdkrig finns där, men exotismen i tonerna förvandlar den till just något annat än det vi är vana vid. Den tar till en lite mer subtil läggning.
Ett stridstema olikt något du någonsin hört tidigare, förutom albumet från säsong 1 (Battle On The Asteroid, vilken i jämförelse känns mycket mer lågmäld, både på tv och i musiken).

Heh, det blev visst en egen liten personlig recension iallafall. Inte särskilt bra, kan säkert bättre. Men det var bara ett litet test för att se om jag klarade av det.

Annars så har jag skrivit färdigt min reflektioner och utvärdering över Skapande Svenska kursen för sluthandledningen med Elisabeth. Blev rätt mycket att jag tog på mig skulden över min lathet att inte ha genomfört det kontrakt vi satte i början av kursen för ett år sen.
Annar så berömde jag henne en del över att hon alltid kommer med så knäppa tolkningar av mina texter, älskar när folk gör det, det får mina texter att verka så mycket djupare och därmed i förlängningen även får mig att verka djupare än vad jag själv anar.

Så min fem i topp lista är väl ungefär som den varit de senaste åren:

1. Bear McCreary - Prelude to War
2. Samuel Barber - Adagio for Strings (Choral Version)
3. Russel Watson - Faith of the Heart/Where My Heart Will Take Me (Star Trek Enterprise Theme)
4. Chuck Berry - Johnny B. Goode
5. Jewel - Down So Long

Dagens Låt: Bear McCreary - Prelude to War (självklart!)

Dagens Citat: "There’s a kind of sadness and poetry about it. It has a melodic gesture that reaches an arch, like a big sigh… and then exhales and fades off into nothingness.”
-Historian Barbara Heyman om Adagio for Strings
(Rätt lämplig i dagens blogg, eller hur?)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback