Att bli vuxen
En recension av årets Kiruna-festival kommer det också, men nu så här på kvällskvisten vill jag bara kommentera att känns både vuxet och härligt att gå på Konsum direkt från jobbet med arbetskläderna fortfarande på sig. Det får en att känna sig stolt och rak i ryggen... Usch vad händer med mig?
Fy fan, jag tror jag börjar bli vuxen. Vart tog min konstnärs-själ vägen?
Kom också på att smörgåsrån med ost är helt underbart, fattar inte varför jag inte har ätit det sen jag flyttade ner till Umeå för 6(!) år sen.
Så nu ska jag bara sitta ner och njuta med varm nylagade nyponsoppa och smörgåsrån med ost och börja läsa på Star Trek: New Frontier innan jag ska gå och sova alldeles strax.
Förövrigt är det faktiskt rätt skönt att jobba tidigt på morgonen, så att man sedan har resten av dagen ledigt istället för att gå med ångest och vänta hela dagen på att få gå till jobbet.
Fan också! Var tog min nattmänniska vägen? Aja, det är nog bara sommaren som detta virus sitter i hoppas jag. Jag menar denna sommar är det som att någonting har saknat i mitt liv, och då pratar vi inte om saknaden efter någon jag älskade vid de tillfällen, som jag har haft de två senaste somrarna utan att jag inte stiger upp kl. 05.00 varje morgon (förutom söndagar) och ger mig ut med morgonsolen med cykeln för att dela ut morgontidningarna. Det tog någon vecka sen jag kom hem, men så en dag slog det mig helt plötsligt. Känns lite tråkigt faktiskt, men förra året var något så när tärande för min del att ha två jobb samtidigt, umgicks knappt med människor då. Gjorde inte så mycket annat än jobba, äta och sova.
Tror det är det där med flytt till en lägenhet, det är som om något har fallit på plats inom mig och jag helt plötsligt har påbörjat en helt ny del av mitt liv för korridorsrummet var ju ändå faktiskt inte mer än en väntplats på något "riktigt", om man säger så.
Åtminstone är det så det känns nu när man ändå tittar tillbaka på 5.5 härliga år i korridoren, jag har ju gjort mina privata saker där, men det har ändå varit som att själen att bo där har saknats, som att det till exempel knappt sitter någonting på väggar och dessutom var det flera år sen den blev alldeles för trångbodd med tanke på alla mina böcker.
På något sätt är det som att det är nu mitt liv börjar på riktigt, inte visste jag att kunde kännas så här att flytta till något riktigt, riktigt eget?
Dagens Citat: "A writer is someone for whom writing is more difficult than it is for other people." -Thomas Mann
Fy fan, jag tror jag börjar bli vuxen. Vart tog min konstnärs-själ vägen?
Kom också på att smörgåsrån med ost är helt underbart, fattar inte varför jag inte har ätit det sen jag flyttade ner till Umeå för 6(!) år sen.
Så nu ska jag bara sitta ner och njuta med varm nylagade nyponsoppa och smörgåsrån med ost och börja läsa på Star Trek: New Frontier innan jag ska gå och sova alldeles strax.
Förövrigt är det faktiskt rätt skönt att jobba tidigt på morgonen, så att man sedan har resten av dagen ledigt istället för att gå med ångest och vänta hela dagen på att få gå till jobbet.
Fan också! Var tog min nattmänniska vägen? Aja, det är nog bara sommaren som detta virus sitter i hoppas jag. Jag menar denna sommar är det som att någonting har saknat i mitt liv, och då pratar vi inte om saknaden efter någon jag älskade vid de tillfällen, som jag har haft de två senaste somrarna utan att jag inte stiger upp kl. 05.00 varje morgon (förutom söndagar) och ger mig ut med morgonsolen med cykeln för att dela ut morgontidningarna. Det tog någon vecka sen jag kom hem, men så en dag slog det mig helt plötsligt. Känns lite tråkigt faktiskt, men förra året var något så när tärande för min del att ha två jobb samtidigt, umgicks knappt med människor då. Gjorde inte så mycket annat än jobba, äta och sova.
Tror det är det där med flytt till en lägenhet, det är som om något har fallit på plats inom mig och jag helt plötsligt har påbörjat en helt ny del av mitt liv för korridorsrummet var ju ändå faktiskt inte mer än en väntplats på något "riktigt", om man säger så.
Åtminstone är det så det känns nu när man ändå tittar tillbaka på 5.5 härliga år i korridoren, jag har ju gjort mina privata saker där, men det har ändå varit som att själen att bo där har saknats, som att det till exempel knappt sitter någonting på väggar och dessutom var det flera år sen den blev alldeles för trångbodd med tanke på alla mina böcker.
På något sätt är det som att det är nu mitt liv börjar på riktigt, inte visste jag att kunde kännas så här att flytta till något riktigt, riktigt eget?
Dagens Citat: "A writer is someone for whom writing is more difficult than it is for other people." -Thomas Mann
Dagens Låt: Vangelis - Heaven and Hell (part I)
Senaste Lästa Bok: Ursula K. Le Guin - The Left Hand of Darkness
Kommentarer
Postat av: Fru L
Kanske dax att bli vuxen och förändras (vilket inte behöver vara till det sämre) vid 26 års ålder...snart blir det bara patetsiskt.
Postat av: H-M
Finns ingen anledning att bli vuxen om man inte själv känner att det är dags, sedan ska man ju ändå vara det tills man dör... Bra sist lästa bok också.
Men för mig är du vuxen;) Rent åldersmässigt i alla fall.
Postat av: Jocke
Oj... :D Nog för att jag vet att du är sf-nörd men, oj inte visste jag att du var inne på de riktiga klassikerna också... Coolt, man lär sig nya saker om människor varje dag... :D Min respekt för dig ökade just ännu mer. :P
Trackback
